Skip to content
Metria utför nationell värmekartering på uppdrag av MSB
2022-12-01 14:273 min lästid

Metria utför nationell värmekartering på uppdrag av MSB

Metria har inom sitt ramavtal med MSB utfört en nationell värmekartering med hjälp av satellitdata och utvecklat en tjänst med kartläggning över marktemperatur i Sverige. Kartan visas i en tjänst där informationen även kan laddas ner uppdelad per kommun, län och hela Sverige. Informationen består av fem rasterskikt där pixelvärdet beskriver den högsta marktemperatur under olika tre-årsperioder. Ett 6:e rasterskikt visar maxtemperatur för hela den analyserade tidsperioden. Det finns även ett vektorskikt som visar markyte-temperaturer som överstiger 35 grader. Kartan kan också visas genom en visningstjänst (WMS). 

 Värmekarttjänsten finns tillgänglig på MSBs webb MSB Värmekarta (metria.se)

Ett samhällsnyttigt projekt som bidrar till kommunernas klimatanpassningsarbete

Karteringen kan användas för att identifiera specifikt varma ytor som kan ha en negativ effekt på samhället. Varma ytor kan vid värmeböljor uppnå temperaturer som kan vara hälsovådliga för befolkningen. Karttjänsten är tänkt att användas till bland annat samhällsplanering i kommuners klimatanpassningsarbete vilket kommer att hjälpa dem att se hur de kan förhålla sig till varmare och svalare ytor.

varmeboljor-i-fjallen-618x393

Värmeböljor uppstår inte bara i stora städerna. Det var en oväntad uppteckning att berg-i-dagen i fjällen, särskilt i södersluttning, skulle bli så varm under sommaren. I bilden syns fjällen direkt väster om Kiruna. Mörkblå och vit är snö- och istäckta bergstoppar.

- Det här projektet är särskilt glädjande för mig eftersom det handlar om något jag älskar att göra – att arbeta i framkanten av fjärranalys med högupplösta bilder från de senaste satelliterna från NASA och ESA. Och att det kan kombineras med att hjälpa kommuner att ta itu med de komplexa frågor som har uppstått på grund av klimatförändringar, säger Michael Ledwith, Senior GIS- och fjärranalyskonsult på Metria.

michael-ledwith2300x2300-1024x1024


Så här har mätning och kartläggning gått till

Värmekarteringen är utförd med hjälp av satellitmätning via en Amerikansk satellit, Landsat, som passerar Sverige var 14e dag. Den har mätt marktemperaturen via en termal sensor och Metria har laddat ner data och beräknat maxtemperatur per pixel och sammanställt en Sverigekarta.

Värmekartläggningen registrerar bland annat de områden som drabbades av skogsbränder i Sverige sommaren 2018. Ett 50-tal skogsbränder omfattade 25 000 hektar skog ödelade skogen och efterlämnade marken utan vegetation. Vegetationen håller nere temperaturen och att den försvunnit gör att områdena fortfarande syns väl på värmekartan.

En annan plats som sticker ut är Södra Öland, stora allvaret, där den exponerade Ölandstenen absorberar värme. Även i de svenska fjälltrakterna finns det värmeöar där fjälltopparna blir varma där det är kalfjäll.

- Det är intressant att kartera hela landet då man ser varma och svala ytor även utanför tätorter, säger Susanne Ingvander, Senior GIS- och fjärranalyskonsult på Metria.

sararossiphotography-28-576x576-400x400


Värmeböljornas effekter på samhället

Värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga och inträffa oftare i framtiden och är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa. Påverkan på samhällsviktiga verksamheter utanför vårdsektorn kan också bli betydande vid en värmebölja. MSB har genomfört ett flertal studier om effekterna av värme på samhällsviktiga verksamheter i Sverige. Källa: Värmebölja (msb.se)

I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.

Människor i större orter är särskilt utsatta under värmeböljor då bebyggda områden skapar högre temperaturer än sin omgivning genom värmelagring, även kallat den urbana värmeöeffekten.

Hälsoskadliga temperaturer

Höga temperaturer under längre tid kan få negativa effekter på vår hälsa. Små barn, äldre och sjuka människor är särskilt utsatta, vilket gör temperatursänkande åtgärder i samhällsplaneringen än viktigare i ett förändrat klimat. Hög temperatur kan även skada viktig teknisk utrustning.

Vikten av att man bryter varma ytor med svala grönytor

De faktorer som verkar ha störst inverkan på värmeöar är bebyggelsens täthet och andelen grönyta som är svala ytor. Vegetation har en temperatursänkande effekt genom skuggningen och den kylande effekten från växternas transpiration och avdunstning. Tätorter har generellt en låg andel vegetation. Källan: Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer (folkhalsomyndigheten.se)

RELATERADE ARTIKLAR