Här hittar du information om vad som ingår i fastighetsregistret samt en ordförklaring för de mest vanliga orden.

 

Information om Fastighetsregistret

Alla fastigheter har en fastighetsbeteckning som består av förutbestämda delar, fastighetsbeteckningen ser olika ut beroende på vilken typ av fastighet det är.

Vad är en fastighetsbeteckning?

En vanlig fastighetsbeteckning består av 4 delar: registerområde (som alltid är kommun), trakt, block och enhet, till exempel Gävle Norr 31:9.
Om fastigheten ligger inom tätbebyggt område utelämnas ofta block så att fastighetsbeteckning endast består av 3 delar, till exempel Borås Vesta 12
Gemensamhetsanläggning, samfällighet och fiskesamfällighet har fått blocket ersatt av bokstav, exempel på det är Umeå Sörmjöle GA:21, Skövde Öm S:2, Orsa Unntorp FS:21

Utöver det har varje fastighet också en fastighetsnyckel (som består av nio siffror) och en unik identifierare, UUID, som består av 36 tecken, t.ex. 909a6a47-713d-93ec-e140-ed9f67444c5f (OBS! Exemplet går inte att söka med)
UUID kommer att ersätta fastighetsnyckeln, planerat datum då fastighetsnyckel upphör är 2024-12-31.

 

Information om samtliga av Sveriges fastigheter finns i Lantmäteriets fastighetsregister. Här finns en lista över en del av den information som finns tillgänglig i FastighetSök.

Information som rör Inskrivning - innehåller lagfarts- och tomträttsuppgifter, till exempel köpeskilling, köpedatum, lagfaren ägare och tomträttshavare. Här finns också information om inteckningar, anteckning om t ex utmätning och rättighetsinskrivningar samt uppgifter om äldre förhållanden.
Lagfart	Fastighetens lagfarne ägare, om det finns fler ägare anges dessa i kronlogiskt ordning efter dag för lagfartsansökan. Uppgifter som kan redovisas är: person- eller organisationsnummer (även andra typer av id-nummer kan förekomma), ägarens namn och folkbokföringsadress, inskrivningsdag, aktnummer på ägarens första ansökan om lagfart på fastigheten, andelstal, fångestyp och handlingens datum, anmärkning samt övriga uppgifter som kan förekomma, t.ex. besvär eller köpeskilling (Personnummer redovisas inte alltid.) OBS! Lagfaren ägare kan vara annan än taxerad ägare i de fall överlåtelse har skett under året före Skatteverkets årliga taxering.
Upplåtelse till tomträtt	Tomträtt kan förekomma som ny eller äldre, (upplåten före år 1954). För ny tomträtt redovisas inskrivningsdag, aktnummer, upplåtelsedag, ändamål, avgäldens storlek och period, uppsägningsdag, uppsägningsperiod och eventuella inskränkningar. För äldre tomträtt redovisas inskrivningsdag, aktnummer, upplåtelsedag, upplåtelsetid och upplåtelsedatum
Tomträttsinnehav	Tomträttsinnehavarens person- eller organisationsnummer samt namn och adress. Här redovisas också inskrivningsdag för ansökan av tomrättsupplåtelse och aktnummer, andelstal, fångestyp och handlingens datum, anmärkningar samt övriga uppgifter som kan förekomma, t.ex. köpeskilling
Inteckningar och inskrivningar	För inteckning redovisas belopp (om det mot inteckningen svarande pantbrevet är ett datapantbrev), person-/organisationsnummer, namn och adress, inskrivningsdag, aktnummer samt eventuella anmärkningar
Anteckningar	I förekommande fall redovisas anteckningar med anteckningens innehåll, t.ex. konkurs, utmätning, inskrivningsdag, aktnummer och eventuella anmärkningar
Tidigare lagfarts-/tomträtts- innehavare	Uppgifter om tidigare lagfaren ägare eller tomträttsinnehavare, till exempel fångestyp, köpeskilling, inskrivningsdag, namn och person- eller organisationsnummer (Personnummer redovisas inte alltid.)
Aktualitetsdatum	Datum som visar senast uppdaterad inskrivningsdag inom inskrivningsdelen

 

Information om taxering - innehåller uppgifter om taxerings- och värderingsenheter för mark och byggnader samt uppgift om taxerad ägare. Informationen uppdateras löpande med information från Skatteverket.
Taxeringsenhetsuppgifter	Redovisning av ett urval av data ur fastighetstaxeringslängden från föregående år, uppdatering sker vid varje årsskifte. Följande uppgifter redovisas: summa taxeringsvärde, byggnadsvärde och typkod (fastighetens användning). En eller flera taxeringsenheter kan redovisas under varje fastighet. En taxeringsenhet kan även avse flera fastigheter, så kallad samtaxering
Taxerad ägare	Uppgift om vem som är taxerad ägare till fastigheten. Taxerad ägare ligger kvar efter försäljning till dess ny taxering tas fram av Skatteverket. Redovisningen omfattar även del av fastighet, taxerad ägare till hus på fastigheten (byggnad på ofri grund)
Värderingsenhet	Innehåller taxeringsinformation för olika typer av värderingsenheter till exempel lantbruk, skog, industrimark, ekonomibyggnad och småhusbyggnad
Typ av ägande	Ligger till grund för Skatteverkets åsaättande av ägare till taxeringsenheten. 1 = Lagfaren ägare / Tomträttsinnehavare 2 = Preliminär (vilande) = lagfart har sökts men första beslutet är att vilande lagfart meddelats, t.ex. på grund av att samtycke från säljarens make/maka saknas 3 = Med ägare jämställd = I vissa fall jämställs innehavaren av en fastighet med ägaren av fastigheten. Detta regleras i 1 kap. 5 § FTL. 4 = Ägare till byggnad å = ägare till hus på ofri grund, t.ex. kolonistuga eller arrende 5 = Ställföreträdare = den lagfarna ägaren/ tomträttsinnehavaren ska inte kontaktas i fastighetstaxeringsfrågor utan dessa frågor sköts av annan person, ställföreträdaren Mer information finns på: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2023.16/431502.html#h-Innehavare-som-jamstalls-med-agare
Information om adress - innehåller uppgifter om belägenhetsadress samt viss tilläggsinformation till denna, exempelvis populärnamn, postnummer och postort.
Adressplats	Information om exempelvis gatunamn, postnummer, populärnamn, koordinater, status, insamlingssätt och senaste ajourhållningsdatumet
Tidigare adressplatsbeteckning	Eventuella tidigare adressplatsbeteckningar

 

Information om byggnad - innehåller uppgifter om byggnader i form av bostäder, lokaler och industrier.
Byggnad	Information om byggnaden till exempel om byggnadstyp, koordinater och byggnadsstatus

 

 

Innehavare som jämställs med ägare

Vem som är ägare av en fastighet kan vid fastighetstaxeringen ha betydelse, t.ex. vid indelningen i byggnadstyp och taxeringsenhet och då skatte- och avgiftspliktsförhållandena ska bestämmas. I vissa fall jämställs innehavaren av en fastighet med ägaren av fastigheten. Detta regleras i 1 kap. 5 § FTL.

Som ägare av en fastighet anses

• den som innehar en fastighet med fideikommissrätt eller som i annat fall utan vederlag besitter en fastighet på grund av ett testamentariskt förordnande
• den som innehar en fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt samt den som innehar en fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt
• innehavare av ett skogsområde som av staten upplåtits till ett kanalbolag eller en kommun eller någon annan menighet
• innehavare av ett publikt boställe eller på lön anslagen jord
• juridisk person som förvaltar en samfällighet och som enligt 6 kap. 6 § första stycket IL är skattskyldig för samfällighetens inkomster
• nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 § FTL, om nyttjanderätten har förvärvats mot ett engångsvederlag.

Som innehavare av ett publikt boställe eller på lön anslagen jord anses den tjänsteinnehavare eller annan som genom särskilda bestämmelser kan nyttja fastigheten eller få dess avkastning. Att vara innehavare av på lön anslagen jord innebär att man i stället för lön får disponera jorden och avkastningen den ger, trots att man inte äger fastigheten.

Om avkastningen – utöver husbehovet – av skogen på en sådan fastighet som avses under b eller d ovan, helt eller delvis tilldelas en allmän fond eller inrättning, är det fonden eller inrättningen som anses vara fastighetens innehavare. Detta gäller fastighetens värde av produktiv skogsmark med växande skog och markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

Ägare till anläggningssamfällighet

En marksamfällighet eller anläggningssamfällighet ska vid taxeringen utgöra en taxeringsenhet om den förvaltas av en juridisk person (4 kap. 10 § FTL). En juridisk person som förvaltar en samfällighet och som enligt 6 kap. 6 § första stycket IL är skattskyldig för samfällighetens inkomster ses som ägare av fastighet.

I 6 kap. 6 § första stycket IL framgår att sådana juridiska personer som förvaltar marksamfälligheter eller regleringssamfälligheter är obegränsat skattskyldiga. Anläggningssamfälligheter anges inte i första stycket vilket innebär att en juridisk person som förvaltar en anläggningssamfällighet inte omfattas av första stycket. Därmed blir andra stycket i 6 kap. 6 § IL tillämpbart.

I 6 kap. 6 § andra stycket IL framgår att det istället är delägarna till anläggningssamfälligheten som beskattas för dess inkomster. Då det är delägarna (ägarna till de delägande fastigheterna) som är skattskyldiga för anläggningssamfälligheten ska de också bestämmas så som taxerade ägare till taxeringsenheten. Ägarförhållandet till anläggningssamfälligheten bestäms utifrån respektive delägande fastighets andelstal.

Ägare till ett kyrkligt löneboställe

Sedan Svenska kyrkan skiljts från staten, fr.o.m. den 1 januari 2000, har den tidigare regeln om vem som ska anses vara ägare till ett kyrkligt löneboställe avvecklats. Enligt 46 kap. kyrkoordningen för Svenska kyrkan utgörs prästlönetillgångarna bl.a. av fast egendom som betecknas prästlönefastighet. Prästlönetillgångarna förvaltas av stiften som fördelar avkastningen på församlingarna.

Innehavare av tomträtt till mark

Regeln att en innehavare av tomträtt till mark ska jämställas med ägaren av marken har stor betydelse för fastighetstaxeringens del. Regeln innebär att om någon innehar mark med tomträtt och äger en byggnad som är belägen på den marken, så ska marken och byggnaden vid fastighetstaxeringen anses ha samma ägare och taxeras tillsammans som en taxeringsenhet (1 kap. 5 § första stycket b och 4 kap. 3 § FTL).

Nyttjanderättshavare till täktmark

Det kan också vara av särskilt intresse att nyttjanderättshavare till täktmark i vissa fall ska jämställas med ägare. Denna bestämmelse gäller då nyttjanderätten förvärvats mot ett engångsvederlag.

Skatteverket.se/rättsligvägledning

 

Sveriges kommuner och trakter

Här kan du se vilka trakter som finns i en kommun samt göra sökningar bland Sveriges samtliga kommuner och trakter.

Sammanställning gjord 2022-02-24  Län_kommun_traktnamn_20220224.xlsx