Sverige har cirka 3 000 pollinerande insektsarter. Bland vildbin, som är den allra viktigaste gruppen pollinatörer, löper en tredjedel av arterna risk att dö ut. Metria har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att ta fram ett geografiskt underlag som tydligt illustrerar var vildbin kan ha sina bo- och födosökarplatser och hur de kan röra sig i landskapet men också var de är förhindrade från att röra sig.
Underlaget kommer att användas som ett viktigt planeringsunderlag på kommunal, läns- och nationell nivå. Det ger möjlighet att lokalisera sannolika problemområden, länkar som är värda att skydda och var man kan skapa nya länkar som till exempel möjliggör åtkomst till större områden av födosökarplatser.
Stora mängder data analyseras för att identifiera potentiella bostadplatser
De flesta vildbin i Sverige är solitära vilket innebär att varje hona varje bygger sitt eget bo i marken och föder upp sina larver på pollen.
För att identifiera potentiella boplatser analyseras stora mängder data från flera källor, såsom nationellt sandmarksskikt, fuktighetsindex, markanvändning och NDVI-index.
AI och satellitdata används för att finna blommande arter
Bina behöver också tillräckligt med blommande pollenväxter inom flygavstånd från boet för att honan ska kunna livnära sin avkomma. Blommande träd och buskar finns i en mängd olika miljöer i samhället, såsom trädgårdar, fruktodlingar, vägkanter, kraftledningsgator, parker och även i skogsmark.
Det är inte helt enkelt att identifiera dessa miljöer i geografiska data, eftersom det inte bara gäller att identifiera var det finns träd och buskar utan också identifiera om de är blommande arter. Därför har Metria under sommaren genomfört ett pilotprojekt för att se om det är möjligt att använda AI för att identifiera blommande arter. AI-modellen har tränats på fältdata från ett regionalt miljöövervakningsprogram (Remiil) från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och satellitbilder från Sentinell-2.
Blommande ört- och gräsmarker såsom ängar, trädgårdar och parker är också viktiga platser för binas födosök. För att identifiera dessa behövs en mängd existerande geodata som kan indikera blomrika miljöer bearbetas och analyseras. Information såsom Jordbruksverkets "Ängs – och betesmarksinventering", "Artrika vägkanter" från Trafikverket och "Artrika kraftledningsgator" från Svenska kraftnät. Fler antaganden tillsammans med en artexpert görs för att bedöma hur bearbetningen ska ske.
Marktäckedata illustrerar möjliga vägar från boplats till föda
När boplatser och födosökarplatser är identifierade behöver vi analysera om bina har möjlighet att ta sig bina ta sig emellan dessa. Hur biet kan flyga i landskapet beror på en mängd olika parametrar:
- De flyger ogärna över högtrafikerade vägar, men mindre vägar går utmärkt.
- Stora öppna fält t ex en åker flyger bina ogärna över, men en trädgård eller betesmark går bra.
- Populära stråk för transport är kanterna i det öppna landskapet, som åkerkanter, skogskanter, dikeskanter och vägkanter.
- De flyger inte heller så högt hellre runt ett hus än över. En huslänga kan därför vara en barriär.
- Öppen skog fungerar utmärkt för transport, men tätare skog bör undvikas.
För att illustrera hur landskapet ser ut för ett bi skapas marktäckedata som är berikat med information om landskapselement, markslag och markanvändning som påverkar hur vildbina lever och förflyttar sig.
Pedagogiskt instrument för att illustrera hur bina påverkas av samhället
Resultatet av projektet är en nätverksmodell som på ett tydligt sätt illustrerar var vildbin kan ha sina boplatser, hur de kan röra sig i landskapet och därmed också var de är förhindrade att röra sig. Informationen kommer att användas som ett viktigt planeringsunderlag på kommunal (fysisk planering), läns- (grön infrastruktur) och nationell nivå.
Modellen kommer hjälpa till att:
- identifiera länkar som är värda att skydda eller förbättra.
- identifiera nya länkar som möjliggör åtkomst till större områden av födohabitat.
- lokalisera sannolika problemområden eller områden som i dagsläget ser ut att ha en god grön infrastruktur
Visste du att...
- Det finns cirka 270 olika arter vilda bin i Sverige, en tredjedel är hotade.
- Honungsbin är binas kändisar. De är många och lever i bikupor, ca 50 000 bin bor tillsammans. Men det finns många olika sorters bin och flera arter lever ensamma, de solitära bina.
- För att fylla en honungsburk krävs 5 miljoner blomsterbesök!
Källa: Naturskyddsföreningen