Klimatförändringarna gör att brandrisken ökar. Med skogsbränderna sommaren 2018 i färskt minne vet vi att tillgång till geografisk data är avgörande för brandbekämpning.
Rätt insikter i rätt tid skyddar människor och djur och räddar stora materiella värden i form av skog, mark, hus från att gå förlorade. GIS (geografiska informationssystem) och fjärranalys via satellitbilder är kraftfulla verktyg för datainsamling, analys och prioritering av insatser vid brand.
Rätt nulägesbild avgörande för insatser
Satellitbilder och fjärranalys ger svar på avgörande frågor som:
- Var brinner det?
- Har branden spridit sig?
- Hur kommer branden att utvecklas?
Aktuell data som uppdateras över tid ger räddningstjänsten, fastighetsägare, myndigheter och boende rätt beslutsunderlag för att kunna planera, agera och prioritera. Det i sin tur sparar tid och pengar i en krissituation.
Brandförloppet via satellitbilder
Nedan ser ni brandförloppet runt om byn Kårböle i Ljusdals kommun 2018. Bilderna är tagna från satelliten Sentinel 2 som är en av satelliterna i det europeiska Copernicus-programmet.
|
Branden startar
|
Kraftig spridning
|
Fler områden
|
Stora områden
|
Hur stor är brandrisken?
SMHI producerar dagligen prognoser för brandrisk baserat på väderinformationen, men i prognosen tas ingen hänsyn till vegetationen och dess brandbenägenhet.
Med hjälp av fjärranalys kan vi analysera markens brandbenägenhet. Analysen kombinerar olika datamängder från bland annat marktäckekarteringen för att klassificera vegetationens brandbenägenhet för Sverige yta.
Informationen är viktig som planeringsunderlag som stöd i beslut om riskhanteringsåtgärder, förebyggande åtgärder, planering av räddningsinsatser eller analys och utvärdering av bränder.
Analys av skogens brandbenägenhet ger svar på frågor som:
- Vilka områden kring brandfronten är mest brandbenägna?
- Var ska vi skapa brandgator för att stoppa branden?
- Hur kommer branden att sprida sig?
- Hur mycket brännbart material finns det i skogen?