På uppdrag av Energimyndigheten har Metria genomfört en rikstäckande geografisk analys som visar var det finns goda förutsättningar för att etablera vindkraftverk. Resultatet av analysen används som underlag i den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad.
Strategi för hållbar utbyggnad av vindkraft
En stadig befolkningsökning, elektrifieringen av transportsektorn och den elintensiva industrin gör att behovet av el förväntas öka de kommande åren. Sverige har högt ställda klimatambitioner och mål om en 100 procent förnybar elproduktion 2040. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har därför tillsammans tagit initiativ till en samlad strategi för hållbar utbyggnad av vindkraft i Sverige.
Nationellt kartunderlag för en hållbar utbyggnad
För att få en översiktlig bild var det finns goda förutsättningar att etablera vindkraftverk har Energimyndigheten gett Metria i uppdrag att ta fram ett nationellt kartunderlag. Uppdraget resulterade i en nationell GIS-analys som ger en bild av den geografiska fördelningen av områden som har förhållandevis goda förutsättningar för vindkraft och samtidigt liten risk för konflikt med andra intressen.
Resultatet av analysen används som underlag i strategin för att fördela det nationella utbyggnadsbehovet till regionerna. Kartunderlaget blir också ett viktigt stöd för länsstyrelserna i det fortsatta arbetet med regionala planeringsunderlag och i förlängningen den kommunala planeringen av vindkraft.
Bästa vindlägen
Elektriciteten ett vindkraftverk kan producera beror på hur mycket energi vinden innehåller samt med vilken hastighet energin kan utvinnas. För att finna bästa möjliga vindlägen har vinddata New European Wind Atlas (NEWA) används i analysen.
Det är svårt att ange en lägsta gräns för vindförhållanden för genomförbara projekt eftersom det i hög grad beror på lokala förutsättningar. Sämre vindlägen accepteras om flera andra faktorer är fördelaktiga, därför har tre olika vindförhållanden analyserats på 150 och 200 meters höjd.
Utbyggnad med hänsyn till värdefull natur
Utbyggnaden av vindkraft behöver ta hänsyn till värdefull natur, människans livsmiljö och en rad andra samhällsintressen. Därför används över 50 olika dataskikt som beskriver markanvändningsintressen:
- Infrastruktur - bostäder, samlad bebyggelse, industribyggnader, andra typer av anläggningar, vägar, järnvägar, flygplatser
- Natur-, kultur- och friluftsintressen - områden som har någon form av lagstadgat skydd, som nationalparker, naturreservat, växt- eller djurskyddsområden och särskilda områden som identifierats i kunskapsunderlag, exempelvis sumpskogar, nyckelbiotoper och våtmarker.
Tre klasser visar olika förutsättningar
Resultatet av GIS-analysen visar de områden som uppfyller kriterierna
och tre olika vindhastigheter på 150 och 200 meters höjd. Områdena har delats in i tre klasser:
- Klass 1: Områden där möjligheter till samexistens finns, inga kända konflikter sett ur ett nationellt perspektiv.
- Klass 2: Områden där det finns vissa möjligheter till samexistens, men dessa måste undersökas närmare i de regionala analyserna.
- Klass 3: Omfattar områden med inga eller små möjligheter till samexistens.
Kartorna nedan visar fördelning av klass 1, klass 2 och klass 3-områden i landet på 150 meters höjd och medelvindeffekt på 400 W/m2.
