Tillgången till geodata och fastighetsinformation ökar. Men att kunna hämta data är inte samma sak som att ha en fungerande informationsförsörjning.
För ett energibolag som behöver geografisk information i exempelvis nätutbyggnad, drift och underhåll, markåtkomst, samråd eller projektplanering uppstår därför en viktig fråga:
Hur mycket av kedjan från grunddata till information som faktiskt kan användas i verksamheten ska vi bygga och förvalta själva?
Svaret handlar inte bara om teknik eller priset på data. Det handlar om vilka delar som är strategiska att äga själv – och vilka delar som kan vara mer effektiva att konsumera som en färdig informationsförsörjning.
Grunddata är början på kedjan
Mycket av den fastighetsinformation som används i Sverige har sitt ursprung hos Lantmäteriet. För energibolaget är frågan därför inte nödvändigtvis om det går att få tillgång till grunddata.
Den mer intressanta frågan är vad som behöver hända efteråt.
För att informationen ska kunna användas i verksamheten kan det behövas en hel kedja:
Grunddata → kontinuerlig hämtning → bearbetning och förädling → kvalitetssäkrad leverans → paketering → uppdatering → API, karttjänst eller verksamhetstjänst → information som kan användas i verksamhetsprocessen.
Det är den kedjan som lätt försvinner när diskussionen reduceras till frågan om var data kan hämtas.
För ett energibolag är den verkliga frågan snarare: Hur stor del av infrastrukturen mellan grunddata och verksamhetsprocessen vill och behöver vi bygga och förvalta själva?
Att bygga själv innebär mer än att ansluta till en datakälla
Ett energibolag kan ha både kompetensen och goda skäl att hantera delar av informationsförsörjningen internt.
Men då behöver hela kedjan räknas in.
Hur ska informationen hämtas? Hur ofta behöver den uppdateras? Behöver olika informationskällor kombineras? Ska informationen bearbetas innan den används? Hur ska den distribueras vidare till GIS, verksamhetssystem och andra arbetsflöden? Och vem ansvarar för att lösningen fortsätter fungera när datakällor, teknik eller verksamhetens behov förändras?
Det gör att kostnaden för själva grunddatan bara är en del av kalkylen.
Tid, kompetens, teknik och löpande förvaltning som krävs för att göra informationen användbar behöver också vägas in.
Läs artikeln Vilka fastighetsägare berörs när elnätet förändras?
Vad behöver energibolaget egentligen äga själv?
Det finns inget generellt svar.
För ett energibolag med en etablerad geodataorganisation, egen integrationsplattform och stora interna resurser kan det vara rationellt att äga och förvalta stora delar av kedjan.
För en annan organisation kan det vara mer relevant att lägga delar av informationsförsörjningen hos en extern partner.
Ett sätt att göra bedömningen är att utgå från några konkreta frågor:
- Är det strategiskt viktigt för oss att själva bygga funktioner för hämtning och uppdatering av information?
- Behöver vi själva bearbeta och kombinera olika informationskällor?
- Har vi kompetens och resurser för att förvalta integrationer och informationsflöden över tid?
- Hur många system, processer och användare är beroende av informationen?
- Är vårt egentliga verksamhetsbehov att äga infrastrukturen – eller att informationen är tillgänglig, aktuell och användbar när den behövs?
Ju fler användare, återkommande behov, informationskällor och integrationer som ingår, desto viktigare blir det att titta på hela informationsförsörjningen snarare än enbart på tillgången till grunddata. Det är också i sådana situationer som Metrias mervärde historiskt har varit tydligast.
Olika behov kräver olika lösningar
Informationsförsörjning behöver inte heller betyda samma sak i alla situationer.
I ett enskilt projekt kan behovet vara tydligt avgränsat: vilka fastigheter berörs av en planerad sträckning och vilka är fastighetsägarna? Då kan ett färdigt urval vara mer relevant än att bygga en egen informationskedja för ett tillfälligt behov.
I andra delar av verksamheten behöver medarbetare själva kunna söka efter och arbeta löpande med aktuell information.
Och när samma information behöver hållas aktuell för ett bestånd, ett geografiskt område eller en annan definierad population blir uppdatering över tid en central del av behovet.
För fastighetsinformation motsvaras de behoven av olika typer av lösningar: ett anpassat engångsuttag, självständig löpande sökning eller återkommande leverans av aktuell information.
Det viktiga är därför att inte börja med vilken tjänst som ska köpas. Börja med hur informationen faktiskt ska användas.
Från data till något verksamheten kan konsumera
När informationen används i nätutbyggnad, drift och underhåll, markåtkomst, samråd eller projektplanering behöver den fungera där arbetet faktiskt sker. Det är etablerade användningsområden för fastighetsinformation inom energi, telekom och infrastruktur.
Det kan innebära att information behöver göras tillgänglig i ett GIS, via ett API, som karttjänst eller genom en annan verksamhetsnära lösning.
Här ligger en viktig skillnad mellan tillgång till data och informationsförsörjning.
I det första fallet får organisationen data och bygger själv vidare därifrån. I det andra kan en större del av arbetet från källa till konsumtion redan vara löst.
Det innebär inte att den ena modellen alltid är bättre än den andra. Men energibolaget behöver veta vilken modell man faktiskt väljer – och vad den kräver internt.
Metrias roll ligger mellan källan och användningen
Metria är inte ett alternativ till Lantmäteriet som källa till fastighetsinformation. Mycket av grundinformationen kommer därifrån.
Metrias mervärde ligger i vad som kan göras med informationen på vägen till kundens verksamhet.
Beroende på behov och upplägg kan det handla om att hämta och bearbeta information, kombinera olika informationskällor, skapa relevanta urval, paketera och uppdatera information och göra den tillgänglig genom exempelvis API:er, karttjänster eller andra lösningar som passar kundens arbetssätt.
Metria kan därmed hjälpa kunden att slippa bygga och förvalta delar av den infrastruktur som krävs för att göra data användbar i verksamheten.
Det ligger i linje med Metrias bredare mervärde inom fastighetsinformation och geodata: kombination av informationskällor, integration i system och arbetsflöden, flexibel leverans och minskat manuellt arbete. Exakt omfattning beror på tjänst och kundupplägg.
Läs mer om Metria Maps kart-API för GIS-system och egna applikationer
Börja med vad verksamheten behöver – inte med datakällan
För energibolaget blir frågan därför större än "ska vi köpa data eller hämta den själva?".
Börja i stället med verksamhetsbehovet.
Vad ska informationen användas till? Hur aktuell behöver den vara? Hur många ska använda den? Vilka informationskällor behöver kombineras? I vilka system och arbetsflöden ska informationen finnas? Och hur mycket av infrastrukturen bakom detta vill organisationen bygga och förvalta över tid?
När de frågorna är besvarade blir det lättare att avgöra vad som bör hanteras internt och vad som kan konsumeras som en färdig informationsförsörjning.
För i slutänden är det sällan själva datan som är målet.
Det är vad verksamheten kan göra med den.
Vill ni diskutera er informationsförsörjning?
Utgår ni från rådata i dag, eller vill ni minska arbetet med att bearbeta, uppdatera och tillgängliggöra information?
Metria kan hjälpa till med olika delar av kedjan från grunddata till information som kan användas i verksamheten. Vilket upplägg som passar beror på era behov, befintliga system och vad ni vill hantera själva.
Se hur Metria hjälper energibolag med geografisk information och digitala lösningar
Kontakta oss för att diskutera ert behov.