Från skadeersättning till förebyggande riskarbete
Hur blir kunskap om fysisk klimatrisk ett användbart underlag för att förebygga skador och minska konsekvenserna av extremväder?
Fysiska klimatrisker får en allt tydligare plats i försäkringsbranschens riskarbete. Men att veta att exempelvis översvämning, skyfall eller värme är en risk är inte samma sak som att veta vilka fastigheter som är exponerade, hur exponeringen skiljer sig åt och var förebyggande åtgärder kan göra störst nytta.
Det är också kärnan i den förflyttning som EIOPA beskriver som from payout to prevention – från att framför allt ersätta skador efter att de inträffat till att i högre grad arbeta förebyggande med klimatrisk.
Från generell risk till rätt fastighet
Att ett område är utsatt för exempelvis översvämning säger inte automatiskt hur stor risken är för en enskild fastighet.
Två fastigheter i samma område kan ha olika exponering beroende på exempelvis höjd, markförhållanden, närhet till vatten och terräng. För ett försäkringsbolag blir därför den geografiska detaljnivån central när en övergripande riskbild ska omsättas i praktiskt riskarbete.
När klimatdata kombineras med fastighetsinformation och geografiska analyser går det att gå från generell klimatrisk till att identifiera exponering på fastighetsnivå – och därefter analysera mönster och koncentrationer i ett större försäkrat bestånd.
Det ger bättre förutsättningar att identifiera var en fördjupad analys behövs och var förebyggande åtgärder kan prioriteras.
Mer data är inte nödvändigtvis bättre data
Utmaningen handlar inte främst om att få tillgång till så mycket klimatdata som möjligt.
För att informationen ska fungera som beslutsunderlag behöver den vara relevant för frågeställningen, ha rätt geografisk upplösning och gå att koppla till de fastigheter och tillgångar som faktiskt ska bedömas. Olika datakällor behöver dessutom kunna kombineras på ett tillförlitligt sätt.
Det gör valet av data till en del av själva analysen. Frågan bör därför inte börja med:
”Vilken klimatdata har vi?”
utan snarare:
”Vilket beslut eller vilken förebyggande åtgärd behöver informationen stödja?”
Först därefter går det att avgöra vilken information och vilken analys som behövs.
Från payout till prevention
I september meddelade EU-kommissionen att den ska inrätta en Climate Insurance Alliance för att minska Europas försäkringsgap vid klimatrelaterade katastrofer. Bakgrunden är att endast omkring 25 procent av katastrofförlusterna i Europa täcks av privat försäkring.
EIOPA pekar samtidigt på behovet av en förflyttning från ersättning i efterhand till mer förebyggande riskarbete. När historiska skadeutfall blir mindre tillförlitliga som indikator på framtida förluster ökar behovet av framåtblickande underlag.
För försäkringsbolag innebär det en viktig förskjutning. Klimatriskdata kan inte bara bidra till förståelsen av var skador kan inträffa, utan också till frågan om var det finns möjlighet att förebygga eller begränsa dem.
Geografiska analyser kan exempelvis användas för att identifiera fastigheter eller områden med förhöjd exponering och ge underlag för prioritering av fortsatt analys, förebyggande insatser och dialog med kunder.
Därmed blir kunskap om fysisk klimatrisk en del av det löpande riskarbetet – inte bara en fråga för skadehanteringen.
Klimatrisk är också en ekonomisk fråga
CDP:s Disclosure Dividend 2026 visar att miljörisker i allt högre grad kopplas till finansiella konsekvenser. Bland de drygt 11 260 stora och medelstora företag som ingår i analysen uppgav 71 procent vilka finansiella nyckeltal som är exponerade för väsentliga miljörisker.
Rapporten pekar samtidigt på ett potentiellt ekonomiskt värde av att hantera miljörisker förebyggande. Beräkningarna bygger på företagens egna uppskattningar och bör därför ses som indikativa, men de förstärker en central poäng:
Kostnaden för risk behöver ställas mot värdet av att förebygga konsekvenserna.
För försäkringsbranschen blir den frågan allt mer konkret när klimatrelaterade skador ökar samtidigt som exponeringen varierar geografiskt.
Tre frågor att ta med sig
För försäkringsbolag som utvecklar sitt arbete med fysisk klimatrisk skulle vi börja med tre frågor:
1. Vilket beslut eller vilken åtgärd ska informationen stödja?
Screening av ett bestånd, riskanalys, skadeprevention, kunddialog eller prioritering av förebyggande åtgärder?
2. Vilken geografisk detaljnivå krävs?
En övergripande riskbild kan vara tillräcklig för en första screening, medan förebyggande riskarbete kan kräva analys på fastighets- eller byggnadsnivå.
3. Kan informationen kopplas till vårt befintliga bestånd och våra processer?
Värdet uppstår först när klimatriskinformationen går att relatera till de fastigheter och tillgångar som verksamheten faktiskt arbetar med.
Läs Metria Insights Försäkring – Klimatrisk i praktiken
I Metria Insights Försäkring fördjupar vi hur klimatdata, fastighetsinformation och geografiska analyser kan användas för att gå från en generell riskbild till att identifiera exponering och prioritera fortsatt analys och förebyggande åtgärder.
Läs Metria Insights Försäkring – Klimatrisk i praktiken
Fördjupning från Metria
Hur ger klimatriskdata bättre beslutsunderlag i finanssektorn?
En fördjupning om hur fastighetsinformation, klimatdata och geografiska analyser kan kombineras för att identifiera exponering på fastighets- och portföljnivå.
Guide: Klimatriskanalys med geodata
För dig som vill gå djupare i vilka klimatrisker som kan påverka fastigheter, vilka datakällor som används och hur geografiska analyser kan ge bättre beslutsunderlag.
Vill ni gå från riskbild till förebyggande riskarbete?
Metria kombinerar fastighetsinformation, geodata och geografiska analyser för att identifiera och analysera fysisk klimatrisk på fastighets- och beståndsnivå. Analysen kan anpassas efter verksamhetens frågeställningar och ge underlag för att identifiera exponering, prioritera fördjupad analys och stödja förebyggande riskarbete.
Kontakta oss för att diskutera hur klimatriskdata kan användas i ert skadepreventiva arbete