Metria Kunskap

Ökar mängden geodata hos svenska organisationer?

Skriven av Kristina Berg | 2022-03-22 12:33

Geodatarapporten 2021 visar att mängden geodata ökar i svenska organisationer och alltmer ses som en strategisk resurs. Men många ser också en utmaning i att få tillgång till de geodata som behövs och att hålla dem uppdaterade. Det kan leda till att beslut fattas på felaktiga grunder.

Data är guldet i ett digitalt samhälle

Data kan ses som det nya guldet i ett alltmer digitalt samhälle. Med fem miljarder uppkopplade människor, ännu fler saker och teknik som AI och 5G ökar mängden data lavinartat och får en alltmer avgörande roll. De flesta innovationer idag använder data på olika sätt. Datadrivna företag analyserar, kombinerar och använder data för att skapa nya lösningar och affärsmodeller.

I takt med digitaliseringen har geodata ökat i värde och är en strategisk resurs i allt fler verksamheter. Det gäller både de som länge använt geodata, såsom kommuner, myndigheter och skogsbolag, och de som tidigare inte använt eller haft begränsad användning, exempelvis energibolag, banker och försäkringsbolag.

Organisationers geodataanvändning

  • 96 procent ser ett ökat behov av geodata i sin organisation.
  • 22 procent anser sig ha tillgång den geodata de behöver.
  • 89 procent har en utmaning med att ajourhålla geodata.
  • 86 procent är personberoende i sin geodataförvaltning.
  • 93 procent har en utmaning med att kvalitetssäkra och metadatasätta geodata.

Källa: Geodatarapporten 2021

Ökande datamängder

Respondenterna i Geodatarapporten uppger att den geodata som organisationen själv producerar ökar, både genom ökad insamling av data i fält med drönare eller fältinventering och genom att digitalisera analogt material såsom detaljplaner. Det finns också exempel på organisationer som börjat fånga sensor- och driftdata för att snabbt upptäcka förändringar.

”Antalet skikt och komplexiteten i geodata ökar. Från att tidigare ha varit mestadels bakgrundskartor till större och mer komplexa data.”
GIS-Ingenjör skogsbolag

Öppna data – skapar nya möjligheter

Många (67 procent) uppger att de använder öppna data, såsom satellitdata och miljörelaterad information i stor utsträckning. En stor andel av kommuner och myndigheter (78 procent) uppger också att de får tillgång till data genom geodatasamverkan. När det gäller att dela med sig av informationen så uppger nästan alla (92 procent) av myndigheterna att de delar öppna data, medan en mindre del av kommunerna (40 procent) gör detta.

Många har utmaningar med att ajourhålla geodata

Informationen i en organisation är grunden till att fatta rätt beslut. Men det gäller att kunna avgöra kvaliteten på informationen för att förstå både möjligheter och begränsningar. Avsaknad av rutiner, strukturerad insamling, hantering och lagring bidrar till osäkerheten kring informationens riktighet.

Undersökningen visar att många (89 procent) har en utmatning med att ajourhålla geodata. Det är en oroväckande hög siffra då organisationerna inte kan lita på sin information. Det leder till att de inte kan basera sina beslut på tillförlitlig och relevant information. Konsekvenserna kan bli felaktiga beslut som ger stora effekter på verksamheten.

Många (86 %) uppger också att de är personberoende i sin geodataförvaltning. 78 procent av respondenterna har uppgivit att de inte har tillräckligt med GIS- och geodata-kunnig personal.

Läs mer om vad som krävs för att geodataförsörja en organisation.

FAKTA

Vad är öppna data?

Öppna data är data som vem som helst kan använda utan avgift och är nyckeln till utvecklingen av många smarta och nyttiga samhällstjänster. För att räknas som öppna data behöver dataseten vara kompletta, primära, aktuella, tillgängliga, maskinläsbara, fria och i ett öppet format.

Ladda ner Geodatarapporten 2021