Tillgången till geografisk information har aldrig varit större. Kartor, fastighetsinformation, satellitbilder och andra geodatakällor ger nya möjligheter att förstå platser, analysera förändringar och planera verksamheter.
Men mer data leder inte automatiskt till bättre beslut.
Det avgörande är hur informationen används. Vilka datakällor behöver kombineras? Vilken geografisk detaljnivå krävs? Och hur får vi informationen att fungera i de system och processer där besluten faktiskt fattas?
Först när geografisk information sätts i rätt sammanhang blir den ett användbart beslutsunderlag.
Börja med verksamhetsfrågan – inte med data
En fastighetsgräns, en höjdmodell eller en satellitbild kan var för sig ge värdefull information. Men ofta är det först när flera datakällor kombineras som det går att besvara en konkret fråga.
För en bank eller fastighetsägare kan det handla om att identifiera vilka fastigheter som behöver undersökas närmare utifrån geografiska risker. För en infrastrukturförvaltare kan det handla om att förstå terrängförhållanden eller vegetation längs ett större nät. Vid planering av nya ledningar kan frågan vara vilka fastigheter och markägare som berörs.
Behoven skiljer sig åt, och därmed också vilken information som behövs.
Det handlar alltså inte om att samla så mycket geodata som möjligt, utan om att välja och kombinera rätt underlag för den aktuella uppgiften.
Ett konkret exempel: Från geografisk information till hantering av markfrågor
När ett energibolag planerar nya elnät behöver det inte bara veta var ledningen ska gå. Det behöver också identifiera berörda fastigheter, hantera markägarkontakter och ta fram avtal och andra underlag.
Metria Markkoll är ett exempel på hur geografisk information kan bli en del av ett sådant verksamhetsflöde. Tjänsten kombinerar geodata, fastighetsinformation och GIS-analys med stöd för markhandläggning och dokumenthantering.
Genom att koppla information om fastigheter till planerade ledningssträckningar kan användarna få en tydligare bild av vilka markfrågor som behöver hanteras. Informationen används sedan i arbetet med bland annat avtal, kartor och kommunikation med berörda fastighetsägare.
Skellefteå Kraft är en av de aktörer som har använt lösningen. I ett tidigare Metriareportage beskriver företaget hur systemet förenklar administrationen och ger bättre förutsättningar att lägga tid på värdeskapande arbetsuppgifter.
Exemplet visar hur nyttan av geodata kan sträcka sig längre än till en karta eller analys. När informationen kopplas till ett konkret arbetssätt blir den ett stöd i det löpande arbetet.
Rätt data måste också ha rätt kvalitet
Vilka data som är relevanta beror på vilken fråga som ska besvaras.
För en analys av klimatrisk på fastighetsnivå kan geografisk detaljrikedom vara avgörande. För planering av infrastruktur över stora områden kan aktualitet och geografisk täckning vara särskilt viktiga.
Därför behöver datakvalitet alltid bedömas utifrån användningen. Är informationen tillräckligt aktuell? Har den rätt geografisk upplösning? Går olika datakällor att kombinera på ett tillförlitligt sätt?
En stor mängd tillgängliga data är ingen garanti för ett bra beslutsunderlag. Det krävs också förståelse för informationens möjligheter och begränsningar.
Informationen behöver finnas där den används
Även en väl genomförd geografisk analys riskerar att få begränsat värde om resultatet stannar i en separat karta eller rapport.
För att geodata ska bli en naturlig del av verksamheten behöver informationen ofta kunna användas i befintliga system och arbetsflöden.
Det kan exempelvis handla om att tillgängliggöra fastighetsinformation via API, integrera geografiska analyser i verksamhetssystem eller skapa återkommande dataflöden som håller beslutsunderlagen aktuella.
Som exemplet med Metria Markkoll visar kan geografisk information också bli en integrerad del av det praktiska arbetet med markfrågor, avtal och kommunikation.
Det är när informationen når rätt personer, i rätt sammanhang och vid rätt tillfälle, som den kan göra störst nytta.
Från tillgång till data till förmågan att agera
Geografisk information ger stora möjligheter att förstå platser, tillgångar och förändringar i vår omvärld. Men verksamhetsvärdet uppstår först när informationen kan användas för att besvara relevanta frågor och stödja konkreta beslut.
Det kräver rätt datakällor, geografisk analys, förståelse för verksamhetens behov och lösningar som gör informationen tillgänglig där den behövs.
Metria arbetar med fastighetsinformation, geodata, fjärranalys och geografisk analys. Genom att kombinera dessa kompetenser hjälper vi organisationer att skapa underlag för bland annat riskbedömning, förvaltning, planering och investeringar.
Utgångspunkten är enkel: Börja med beslutet. Identifiera sedan vilken information som behövs för att kunna fatta det.
Vill du diskutera hur geografisk information kan användas i din verksamhet? Kontakta Metria så tittar vi på vilka data och analyser som kan stödja era behov.
Metria erbjuder digitala lösningar och tjänster inom GIS, geodata, fastighets- och affärsinformation. Vårt erbjudande omfattar hela kedjan från att identifiera kundens behov av geodata, fastighets- och affärsinformation till att samla in, analysera och visualisera data för att skapa insikter som leder till smartare, säkrare och grönare beslut.
Metria är sedan våren 2022 en del av Spir Group, en nordisk koncern med cirka 400 anställda i Norge och Sverige. Koncernens bolag skapar tillsammans värde för både offentlig sektor, företag och medborgare genom ett innovativt sätt att hantera, analysera och skapa värde av data. Målbilden är att förbättra den offentliga förvaltningen, hjälpa privata företag utveckla sin verksamhet och erbjuda bättre tjänster till medborgarna. Med utgångspunkt från offentlig och kommersiell data samt med en djup kunskap om kundernas behov skapas värde genom innovativa tjänster och lösningar.
Mer information om Spir Group finns på www.spirgroup.com.