Hur går man från att känna till en fysisk klimatrisk till att faktiskt kunna använda den i riskbedömning och kreditprocesser? Under Metrias seminarium om fysiska klimatrisker diskuterade representanter från bank- och finanssektorn hur data, analys och geografisk information kan bidra till bättre riskbeslut. Här är tre insikter vi tar med oss.
Fysiska klimatrisker är inte längre en fråga enbart för hållbarhetsrapporteringen. De behöver i allt större utsträckning kunna bedömas, förklaras och hanteras i verksamhetens ordinarie processer.
Samtidigt är arbetet fortfarande under utveckling. Under seminariet återkom diskussionerna till en central fråga: hur skapar man ett tillräckligt bra beslutsunderlag när både riskerna, data och regelverken utvecklas?
1. Datakvalitet är viktigare än datamängd
Tillgång till mer data löser inte automatiskt problemet. En av de tydligaste insikterna från diskussionerna var att utmaningen snarare handlar om att få tillgång till relevant, tillgänglig och kvalitetssäkrad data.
För en bank som ska bedöma fysisk klimatrisk behöver informationen dessutom kunna kopplas till rätt tillgång eller fastighet. Först då går det att analysera hur exempelvis översvämning, värme eller andra klimatrelaterade risker kan påverka en portfölj.
Det ställer krav både på datakällornas kvalitet och på hur olika typer av information kombineras.
2. Fysiska klimatrisker flyttar närmare bankernas kärnprocesser
Regulatoriska krav bidrar till att fysisk klimatrisk får en tydligare plats i bankernas riskhantering. Krav på bland annat transparens och förklarbarhet innebär att frågan behöver hanteras i exempelvis kreditbedömningar och rapportering – inte enbart som en separat ESG-fråga. Detta var också en av seminariets tydliga slutsatser.
Samtidigt är både regelverk och arbetssätt fortfarande under utveckling. Det gör att många banker befinner sig i ett läge där metoder behöver testas, utvärderas och successivt förbättras.
Det viktiga behöver därför inte vara att ha en färdig modell från början, utan att skapa ett arbetssätt där analysen går att förstå, förklara och utveckla över tid.
3. Börja med frågan – inte med datakällan
Vilken data som behövs beror på vilket beslut som ska fattas.
Satellitdata, flygbilder, radar, laserdata, klimatdata och fastighetsinformation kan ge olika delar av svaret. Under seminariet diskuterades hur olika datakällor och upplösningar behöver väljas utifrån själva analysbehovet.
Det gör dialogen mellan verksamheten och den som genomför analysen viktig. Först behöver frågan definieras: Vad behöver vi veta – och vilket beslut ska informationen stödja?
Därefter går det att avgöra vilka data, vilken geografisk upplösning och vilken analysmetod som är relevant.
Samma risk ser olika ut beroende på var du befinner dig
Ett aktuellt exempel visar varför det geografiska perspektivet är centralt.
SMHI sammanfattade nyligen augusti som en månad med stora hydrologiska kontraster. I stora delar av södra Sverige var vattenflödena låga eller mycket låga och på vissa håll rekordlåga. Samtidigt ledde stora regnmängder i norra Norrland till höga flöden och översvämningar i bland annat Boden.
För en bank med fastigheter eller andra tillgångar spridda över landet illustrerar det en viktig princip: fysisk klimatrisk är geografisk. Exponeringen ser olika ut beroende på var tillgången finns och vilka lokala förutsättningar som råder.
Det är därför geografisk information blir viktig när övergripande klimatscenarier ska omsättas till beslutsunderlag för en faktisk portfölj.
Från data till bättre riskbeslut
Diskussionerna under seminariet pekade sammantaget mot att arbetet med fysisk klimatrisk inte handlar om att hitta en enskild perfekt datakälla eller modell.
Det handlar om att kombinera rätt data, rätt geografisk nivå och rätt analyskompetens utifrån det beslut som ska fattas.
Och kanske är just det en viktig slutsats när området fortfarande är ”work in progress”: börja med den fråga verksamheten behöver kunna besvara och bygg analysen därifrån.
Vill du veta mer om hur geografisk information och klimatriskdata kan kombineras för att analysera fastigheter och portföljer? Läs mer om Metria Klimatanalys → Metria klimatanalys för fastigheter och bostäder i Sverige
Metria erbjuder digitala lösningar och tjänster inom GIS, geodata, fastighets- och affärsinformation. Vårt erbjudande omfattar hela kedjan från att identifiera kundens behov av geodata, fastighets- och affärsinformation till att samla in, analysera och visualisera data för att skapa insikter som leder till smartare, säkrare och grönare beslut.
Metria är sedan våren 2022 en del av Spir Group, en nordisk koncern med cirka 260 anställda i Norge och Sverige.
Spir Group är ett nordiskt företag som genom att samla in och göra information tillgänglig mellan konsumenter, offentlig och privat sektor, förenklar vi processer som är onödigt komplexa.
Spir Group är moderbolaget och den visionära kraften bakom flera dotterbolag inom mjukvara, alla dedikerade till att leverera affärskritisk teknologi som upprätthåller och utvecklar samhället.
Våra kunder sträcker sig från fastighetsmäklare, banker, försäkringsbolag, värderingsmän, fastighetsutvecklare, medieföretag, byggare, fastighetsägare, ingenjörer, energibolag till tillverkare av byggmaterial.
Vi är mer än 260 kollegor med djup domän- och teknologikompetens. Spir Group gör mer än att bara samla in och dela information. Vi möjliggör innovation och tillväxt som stärker förtroendet mellan människor, företag och samhälle.
Mer information om Spir Group finns på www.spirgroup.com.