Fem år efter skogsbränderna förutspås det bli en lika varm sommar 2023. Enligt den europeiska långtidsprognosen gjord av vädertjänsten ECMWF och den amerikanska långtidsprognosen kan sommaren bli lika torr och varm som 2018.
Sommaren 2018 var ovanligt torr och het i stora delar av Europa. I Sverige utbröt under julimånad minst ett 50-tal skogsbränder till följd av långvarig torka och ihållande höga temperaturer. Det var de mest omfattande skogsbränderna i modern tid då de omfattade 25 000 hektar skog. Cirka 7 000 räddningsinsatser utfördes i terrängmark till följd av skogsbränderna och de lokala räddningstjänsterna fick i många fall stöd från både nationellt och internationellt håll.
Rätt insikter i rätt tid skyddar människor och djur och räddar stora materiella värden i form av skog, mark och hus från att gå förlorade. GIS (geografiska informationssystem) och fjärranalys via satellitbilder är kraftfulla verktyg för datainsamling, analys och prioritering av insatser vid brand.
Aktuell data som uppdateras över tid ger räddningstjänsten, fastighetsägare, myndigheter och boende rätt beslutsunderlag för att kunna planera, agera och prioritera. Det i sin tur sparar tid och pengar i en krissituation.
Med hjälp av fjärranalys kan vi analysera markens brandbenägenhet. Analysen kombinerar olika datamängder från bland annat marktäckekarteringen för att klassificera vegetationens brandbenägenhet för Sveriges yta.
Informationen är viktig som planeringsunderlag som stöd i beslut om riskhanteringsåtgärder, förebyggande åtgärder, planering av räddningsinsatser eller analys och utvärdering av bränder.
Analys av skogens brandbenägenhet ger svar på frågor som:
Vid en värmekartering, som gjorts med hjälp av satellitmätning av marktemperaturer, syns fortfarande resultaten av skogsbränderna 2018. Vegetation håller nere marktemperaturen och de stora skogsområden där skogen försvunnit framträder tydligt på värmekartan.
Metria har på uppdrag av MSB utfört en nationell värmekartering. Karttjänsten är tänkt att användas till bland annat samhällsplanering i kommuners klimatanpassningsarbete vilket kommer att hjälpa dem att se hur de kan förhålla sig till varmare och svalare ytor.
Karteringen av högsta marktemperaturerna uppdelat på olika år under en 5 årsperiod i Sverige kan användas för att identifiera specifikt varma ytor som kan ha en negativ effekt på samhället. Varma ytor kan vid värmeböljor uppnå temperaturer som kan vara hälsovådliga för befolkningen.
Värmekarttjänsten finns tillgänglig på MSBs webb MSB Värmekarta (metria.se).
Läs mer om värmekarteringen här: Nationell värmekartering på uppdrag av MSB - Metria