Förstå fastighetsgränser – kvalitet, noggrannhet och juridisk betydelse

När du tittar på en fastighetsgräns i kartan kan du få en tydlig bild av var den går – men hur exakt är den egentligen? I den här artikeln får du veta hur gränsernas kvalitet bestäms, vad olika mätmetoder innebär och hur du kan bedöma informationens tillförlitlighet.

Vad innebär kvaliteten på en fastighetsgräns?

För varje fastighetsgräns finns uppgifter om mätmetod och lägesosäkerhet (hur noggrant läget är bestämt). Lägesosäkerheten anges som ett medelfel, vanligtvis i millimeter, och är nästan alltid beräknat eller uppskattat utifrån de mätmetoder som använts vid datafångsten.

Med andra ord visar detta hur nära kartans gräns ligger den verkliga positionen i terrängen. Ju bättre mätmetod, desto mindre osäkerhet. 

Olika mätmetoder och deras noggrannhet

Fastighetsgränser kan vara uppmätta på flera olika sätt, och vilken metod som har använts påverkar hur noggrant gränsen är placerad i kartan.

Gränser som mätts in med geodetiska metoder, till exempel med totalstation, GPS eller DGNSS, har generellt mycket hög noggrannhet – ofta bara några centimeter. Dessa gränser är de mest tillförlitliga.

Om gränsen i stället har bestämts med fotogrammetrisk metod, det vill säga utifrån flygbilder, är precisionen lägre och osäkerheten kan vara på några meter.

Vid digitalisering har gränsen ritats av från äldre kartor eller ortofoton, ofta manuellt. Det innebär att noggrannheten varierar mer, ofta inom flera meter.

I vissa fall är gränsen placerad utifrån kartografiskt läge, vilket betyder att den bygger på visuell tolkning snarare än exakta mätdata. Då är positionen ungefärlig och kan skilja sig tydligt från verkligheten.

Det finns också gränser som är tolkade enligt Jordabalken (JB 1:5). Dessa bygger på juridisk tolkning snarare än inmätning och saknar därför uppgift om noggrannhet. För vissa gränser är dessutom mätmetoden ospecificerad, vilket innebär att det inte finns information om hur de har tagits fram eller hur noggranna de är.

För varje gräns anges dessutom två datum – ett som visar när gränsen skapades och ett för senaste ändring. En ändring behöver dock inte innebära att själva lägesinformationen har uppdaterats.

Historisk utveckling

Mellan 1935 och 1977 genomfördes ett omfattande fältarbete för att skapa ett rikstäckande kartverk i Sverige. Den geometriska kvaliteten varierar över tid, särskilt på äldre kartor saknas många gånger ett känt koordinatsystem. Mått och vinklar för en fastighetsgräns kan vara angivet relativt befintliga föremål i terrängen så som ett hushörn eller ett gränsröse. Generellt kan sägas att fastighetsgränser i mer samladbebyggelse har bättre kvalitet.

Under slutet av 1900-talet - och i början på 2000-talet digitaliserades mycket av materialet och kompletterades, vilket förbättrade kvaliteten. Ändå finns fortfarande områden där gränserna är ofullständiga eller förenklade.

Exempel på skillnader i noggrannhet

Svarta gränserna i bildexemplet har tagits fram med både bords- och skärmdigitalisering med ortofoto som underlag och har ett medelfel på 4,5 till 5,0 meter.

Gröna gränserna här har alla mätts in med geodetisk mätmetod, vissa med hjälp av en totalstation och andra med nätverks-RTK. Noggrannheten här blir betydligt bättre med bara enstaka centimeters medelfel.

Juridisk betydelse

Fastighetsgränser i kartor är vägledande, inte juridiskt bindande. Kvaliteten varierar och positionen är ungefärlig.
Enligt 1 kap 3 § jordabalken är det alltid gränsmärket i marken som gäller rättsligt. De juridiskt giltiga dokumenten är förrättningskartan tillsammans med beslut och protokoll, som finns hos Lantmäteriet.

Sammanfattning – vad betyder detta för dig som användare?

• Kartans fastighetsgränser visar en ungefärlig position, inte den exakta.
• Använd informationen som vägledning, inte som bevis i juridiska frågor.
• För juridisk gränsdragning krävs förrättningshandlingar från Lantmäteriet.
• Metria redovisar kvalitet och mätmetod så att du kan bedöma hur tillförlitlig informationen är.

Metria FastighetSök - Fastighetsinformation

Om Metria