Bara under 2019 orsakade granbarkborren skador på närmare 7 miljoner kubikmeter skog värd flera miljarder kronor. Nu släpper Skogsstyrelsen en öppen karttjänst med en riskindexkarta så att skogsägare kan förebygga angrepp i tid. Metria står för tekniken och analyserna i detta arbete och har på uppdrag av Skogsstyrelsen skapat riskindexkartan.
Kartan släpptes 14 januari, 2020 och är tillgänglig för alla på Skogsstyrelsens webbplats. Indexet bygger på analyser från olika geografiska data och satellitbilder som bearbetats med bland annat artificiell intelligens. Det består av en sammanvägning mellan olika riskfaktorer kopplade till granbarkborren och finns över södra och mellersta Sverige.
– Kartan hjälper skogsägare att styra stegen i rätt riktning så att de lättare kan hitta angreppen när granbarkborrarna återigen börjar svärma framåt våren, säger Alice Högström, projektledare på Skogsstyrelsen.
Hittills har det varit mycket tidsödande och svårt för skogsägare att bekämpa granbarkborren genom att inspektera stora ytor skogsmark manuellt, på plats. Det är nämligen helt avgörande att hitta angripna träd i tid för att förhindra spridning och rädda så mycket virkesvärde som möjligt.
Med riskindexkartan slipper skogsägare och fältpersonal spilla tid på att inventera skog där risken är låg. Karttjänsten berättar inte var angrepp pågår utan var sannolikheten är störst att skogen är attraktiv för granbarkborren.
– Vi har tränat upp ett neuralt nätverk (AI) på vilka parametrar som är gynnsamma för granbarkborren och på vilka omständigheter som råder i angripna områden. Sedan tillämpas de insikterna på all skogsmark så att man kan se var risken är hög i hela skogslandskapet, berättar Gustav Arctaedius, skoglig expert på Metria.
Artificiell intelligens (AI) är en av dagens mest samhällsomvälvande trender. I grunden handlar det precis som GIS (geografiska informationssystem) om att utnyttja stora datamängder för värdefulla insikter.
– AI i kombination med fjärranalys gör att vi kan skapa insikter om vår skog och natur på ett nytt sätt. Men det är först när allmänheten och i det här fallet skogsägarna kan ta del av kunskapen i sin vardag som tekniken verkligen kommer till nytta. Därför har det här projektet varit extra roligt med information som blir öppen för alla, säger
Gustav Arctaedius.