Vad är geodata och hur används det?

Geodata är information som är kopplad till en geografisk plats. Den hjälper oss att förstå vad som finns var, se geografiska samband och fatta bättre beslut om allt från infrastruktur och fastigheter till miljö, klimat och risker.

Här förklarar vi vad geodata är, vilka typer av geodata som finns, var informationen kommer ifrån och vad som är viktigt att tänka på när geodata används som beslutsunderlag.

Vad är geodata?

Geodata är information som är kopplad till en plats på jorden. Byggnader, vägar, vattendrag, skogar och olika typer av gränser är exempel på företeelser som kan beskrivas med en geografisk position.

Till platsen kan sedan olika typer av information kopplas, till exempel adresser, fastighetsbeteckningar, höjddata, statistik eller andra egenskaper.

Det som skiljer geodata från annan data är alltså platskopplingen. Informationen har en geografisk position, vanligtvis uttryckt med koordinater.

Vad används geodata till?

Geodata används för att analysera, planera, fatta och följa upp beslut som rör fysiska platser. Genom att kombinera information om vad som finns på en plats med var det finns går det att upptäcka geografiska samband, jämföra olika områden och skapa bättre beslutsunderlag.

Geodata används till exempel inom:

• Samhällsplanering – för att planera var bostäder, skolor eller vägar ska byggas.
• Infrastruktur – för att planera och underhålla vägar, järnvägar och ledningsnät.
• Fastigheter och fastighetsvärdering – för information om bland annat fastighetsgränser och för att analysera mark och byggnader utifrån deras läge.
• Miljö- och klimatanalys – för att följa förändringar i natur och miljö över tid.
• Navigering och logistik – för att analysera rutter och hitta lämpliga vägar mellan olika platser.
• Kris- och riskhantering – exempelvis för att identifiera områden eller fastigheter som riskerar att påverkas av översvämning vid skyfall.

Vilka typer av geodata finns?

Geodata kan beskrivas och struktureras på olika sätt. Två grundläggande typer är vektordata och rasterdata.

Vektordata består av punkter, linjer och polygoner (ytor). En transformatorstation kan exempelvis representeras som en punkt, en väg som en linje och en sjö som en polygon.

Rasterdata består av ett rutnät med lika stora pixlar där varje pixel har ett värde. Satellitbilder och flygfoton är exempel på rasterdata.

Geodata kan också delas in i grunddata eller basdata och tematiska data.

Grunddata beskriver grundläggande företeelser i den fysiska miljön, exempelvis fastighetsgränser, vägnät, byggnader och sjöar. Ansvaret för att producera sådan data ligger ofta hos myndigheter eller kommuner.

Tematiska data innehåller mer specialiserad information som kan kombineras med grunddata för att exempelvis visa markanvändning, befolkningstäthet eller riskområden.

Varifrån kommer geodata?

Geodata kan samlas in från många olika källor. Det kan också skapas nya, mer specialiserade dataset genom att flera typer av information kombineras.

Grunden kan till exempel vara:

• flygfoton
• laserdata
• satellitdata
• inmätningar i fält med totalstationer eller GNSS (globala satellitnavigeringssystem).

I Sverige producerar och förmedlar olika myndigheter geodata inom sina respektive ansvarsområden. Kommuner samlar också in och förvaltar geografisk information, exempelvis detaljplaner och information om ledningsnät för vatten och avlopp.

Även företag inom exempelvis energi, skog, fastigheter och telekom samlar in och skapar egen geodata. För företag är det ofta kombinationen av offentlig grunddata och egen eller inköpt data som skapar det verkliga affärsvärdet.

Hur vet man om geodata håller god kvalitet?

När geodata används som beslutsunderlag är kvaliteten avgörande. Det räcker inte att informationen finns – den behöver också vara tillräckligt aktuell, korrekt och noggrann för det den ska användas till.

Några viktiga saker att kontrollera är:

• Metadata – beskriver exempelvis datans ursprung, ålder, noggrannhet och användarvillkor.
• Noggrannhet – beskriver hur väl informationen överensstämmer med verkligheten. Lägesnoggrannhet anger exempelvis hur korrekt en geografisk position kan förväntas vara.
• Referens- och koordinatsystem – data från olika källor kan behöva omvandlas till samma system innan den kombineras.
• Uppdateringsfrekvens – hur ofta informationen uppdateras påverkar hur väl den speglar verkligheten vid en viss tidpunkt.

Informationen som följer med ett dataset är därför viktig för att bedöma om geodata är lämplig för den analys eller det beslut den ska användas till.

Vad är skillnaden mellan geodata och GIS?

Geodata är den geografiska informationen, medan GIS är verktyget eller systemet som används för att hantera informationen.

GIS står för geografiskt informationssystem och används för att lagra, bearbeta, analysera och visualisera geodata.

Förenklat kan man säga:

Geodata beskriver vad som finns var. GIS hjälper oss att förstå vad informationen betyder och vilka geografiska samband som finns.

Genom GIS kan olika typer av geodata kombineras och visualiseras i exempelvis kartor och analyser, vilket gör informationen lättare att använda som beslutsunderlag. Detta bygger på underlagets avslutande distinktion mellan geodata som information och GIS som verktyget som gör den användbar.

Behöver du geodata i din verksamhet?

Metria hjälper företag och organisationer att få tillgång till aktuell och kvalitetssäkrad geodata i rätt format för analys, kartor och egna system.

Läs mer om Metrias geodata och karttjänster.